Omputsning av fasaden förbättrar både skyddet mot väder och husets utseende när putsen har sprickor, bompartier eller släpp. Rätt renovering börjar med att ta reda på vilken putstyp som redan finns, hur underlaget mår och om fukten kommer utifrån eller inifrån väggen.
ℹ️ Kalkputs, cementputs och tunnputs beter sig olika
En äldre fasad med kalkputs ska oftast lagas med ett material som är lika mjukt eller mjukare än den befintliga putsen. En hård cementrik produkt på ett svagare underlag kan ge nya sprickor och släpp när väggen rör sig eller torkar i olika takt.
Börja med att undersöka sprickor, fukt och bom innan fasaden putsas om
Skadorna måste kartläggas innan entreprenören lägger på ny puts, annars riskerar problemet att kapslas in. Hårfina ytsprickor skiljer sig från genomgående sprickor runt hörn, fönster och sockel, och de säger olika saker om rörelser i väggen. Knacka försiktigt med hammarskaft eller annat hårt föremål. Ett ihåligt ljud tyder ofta på bom, alltså att putsen har släppt från underlaget. Titta också efter mörka partier, algpåväxt och saltslör som kan visa att fukt vandrar genom muren. På murverk och lättbetong behöver underlaget vara fast, rent och lagom sugande för att ny puts ska fästa jämnt.
Så avgör du om fasaden behöver lagas lokalt eller putsas om i större fält
Lokala lagningar räcker när skadorna är avgränsade och resten av putsen sitter hårt. Om bompartierna är många, om sprickorna återkommer i flera väggfält eller om tidigare lagningar har olika hårdhet blir resultatet oftast bättre med omputsning av hela ytor mellan naturliga brytningar. Sådana brytningar kan vara hörn, dilatationsfogar, sockellinjer och våningsband. Be också om en plan för anslutningar vid fönsterbleck, stuprör och ventiler, eftersom just dessa detaljer ofta släpper in vatten bakom putsen. Om du även behöver hjälp med markavvattning runt huset kan du vända dig till Dränering Spånga.
Rätt arbetsmetod beror på underlag, väder och vilken yta du vill ha
Omputsning görs i flera steg och varje steg påverkar slutresultatet. Löst material bilas eller knackas bort, underlaget rengörs och därefter läggs ofta förvattning, stänkbruk eller grundningsbruk beroende på väggtyp. På sugande underlag som tegel och lättbetong är jämn förvattning viktig för att bruket inte ska torka för snabbt. Sedan följer grovputs och därefter ytputs med den struktur som önskas, till exempel rivet, filtat eller spritputsat utförande. Temperaturen bör normalt ligga över ungefär 5 °C under applicering och härdning, och fasaden behöver skyddas mot stark sol, slagregn och nattfrost. För snabb uttorkning ger krympsprickor. För blöt väderlek kan ge urlakning och flammighet.
Jämför offerter på innehåll, provytor och dokumentation istället för att stirra på en slutsumma
En genomarbetad offert för att putsa om fasaden ska beskriva hur stor del som knackas ner, vilken putstyp som används, om armeringsnät ingår och hur anslutningar mot sockel, fönster och takfot löses. Det ska också framgå hur ställning, väderskydd, avfall och eftervattning hanteras. Be om en provyta på minst någon kvadratmeter om färgton eller struktur är svår att bedöma. Då blir det tydligt hur ytan faktiskt ser ut i dagsljus. Om huset ska målas efter putsning bör färgsystemet passa putsen, till exempel kalkfärg till kalkrika underlag eller diffusionsöppen silikatfärg där det är lämpligt. För renoveringsarbeten på bostadshus kan ROT vara relevant, men det ändrar inte kravet på tydlig arbetsbeskrivning.
⚠️ Måla inte över fuktproblem eller lös puts
Färg döljer missfärgningar för stunden men stoppar inte orsaken. Om putsen släpper från underlaget eller om vatten tränger in vid bleck och sprickor måste orsaken åtgärdas före ny ytbehandling.
Det här ska kontrolleras innan arbetet startar på ställning
Ställningen ska ge säker åtkomst ända upp till takfoten och samtidigt lämna plats för putsarbete runt detaljer. Skydd av mark, fönster, dörrar och ventilation behöver vara planerat från början. Om större partier bilas ner bör det också finnas en tydlig rutin för hur underlaget inspekteras, särskilt nära sockeln där fukt och saltskador ofta är värst. Arbetsmiljöverket ställer krav på säker arbetsmiljö, och det märks i praktiken genom ordning på ställning, fallskydd och avspärrning.
Kontrollista inför omputsning av fasaden
- ✓ Kontrollera om befintlig puts är kalkrik, cementrik eller tunnputs på isolerskiva.
- ✓ Be om beskrivning av hur sprickor, bom och fuktkällor undersöks före lagning.
- ✓ Säkerställ att offertens arbetsmoment omfattar förvattning, grundning, ytputs och eftervattning där det behövs.
Planera en fasadrenovering som håller längre
En hållbar omputsning bygger på att rätt bruk kombineras med rätt underlag och att torkningen får ta den tid som krävs. På äldre murverk behöver väggen ofta kunna släppa igenom fuktånga, vilket gör diffusionsöppna material viktiga. Ytskikt, putsnät och lagningar ska fungera tillsammans istället för att motarbeta varandra.
Gå igenom detaljerna i förväg. Fönsterbleck ska ha fall ut från väggen, avslut vid sockeln ska leda bort vatten och sprickbenägna övergångar kan behöva extra armering. Be också om dokumentation på vilka produkter som används och var eventuella dolda lagningar görs, så att framtida underhåll blir enklare att planera.
- ✓ Välj putsbruk som passar befintlig vägg och tidigare puts
- ✓ Kontrollera att ställning och väderskydd ingår i arbetsbeskrivningen
- ✓ Be om provyta för struktur och kulör innan hela fasaden görs
- ✓ Följ upp anslutningar runt bleck, ventiler och sockel extra noga
- ✓ Spara produktblad och dokumentation för framtida underhåll
Behöver du hjälp med att putsa om fasaden?
Beskriv projektet i formuläret här intill om du vill få hjälp att gå vidare med fasadrenoveringen.
Kontakta oss idag!
Sammanfattning
Att putsa om fasaden lyckas bäst när skadorna undersöks först, putstypen matchas mot underlaget och arbetet planeras efter väder och detaljer på huset. Jämför därför arbetsbeskrivning, provyta och dokumentation noggrant, så blir resultatet jämnare och mer hållbart över tid.